Populära sökningar
Varför firar vi jul?
Jul, denna festliga högtid som bär med sig en rik historia och en känsla av gemenskap, kärlek och omtanke. Julen är en högtid som firas över hela världen och har sina rötter i olika kulturer, religioner och historiska händelser. Oavsett tro eller inte, så är det en tid då människor samlas för att dela glädje, uppskattning och omtanke med sina nära och kära.
En stor roll i julfirandet är maten och många kulturer har sina egna unika rätter när de sätter sig till bords. Att samla sin familj runt matbordet och avnjuta av god bit mat tillsammans är en av höjdpunkterna för många. En annan gemensam tradition är att dekorera hemmet med julpynt. Det pyntas med glitter, ljus, granar och andra festliga dekorationer för att skapa en varm och inbjudande atmosfär. Vi får inte heller glömma att julklappar är viktigt för många. I vissa hem har man kommit överens om att det bara är de små som ska få ta del av tomtens säck, medan andra har det som en självklarhet att det ska delas ut till alla, stora som små. Men främst är detta en tid till att dela skratt och minnen tillsammans med de man tycker om.
Varför firar vi jul i Sverige?
Nedan listar vi 5 anledningar till varför vi firar jul och historien bakom traditionen.
-
1
Firandet av Jesu Kristi födelse
Julafton är en viktig högtid för kristna runt om i världen då den markerar födelsen av Jesus Kristus i staden Betlehem. För det troende är detta en tid att reflektera över Jesus ankomst till världen och över den viktiga roll han anses som frälsare. Traditionellt sätt inkluderar firandet ofta besök i kyrkan eller deltagande i gudstjänster. En annan viktig del är julsånger som hyllar Jesu födelse. Sångerna kan vara en form av lovsång och tacksägelse till Gud för att ha sänt sin son till jorden.
-
2
Gemenskap och samvaro
Julafton är en tid för familjer och vänner att samlas, umgås och njuta av varandras sällskap. Det är en tid att fly undan vardagens stress och bekymmer. En av det mest älskade traditionerna är att pynta sitt hem tillsammans. Detta innebär att man dekorerar med gnistrande ljus, skimrande kulor och personliga prydnader.
En annan tradition är att samlas runt matbordet där det traditionella julbordetstår uppdukat med sill, potatis, julskinka, prinskorv och julmust.
Läs även: Julbordets checklista
-
3
Ljusets ankomst
Ordet advent är latinskt och betyder ankomst. Detta syftas på Jesus födelse som skedde på juldagen. Julafton och advent har en koppling till ljuset, och hoppet om att ljuset kommer att övervinna mörkret. De gnistrande ljusen på granen och de många adventsljusstakarna som lyser upp fönstren förvandlar hemmen till varma och ett inbjudande oaser från kalla vinternätter.
[Källa: Ljurhalla.se]
-
4
Kulturella och historiska traditioner
Många av de traditioner som vi associerar med julen har djupa rötter i äldre kulturer och historiska händelser. Ett exempel på en sådan tradition är den klassiska julgranen. År 1741 kläddes den första granen inomhus i Sverige, och detta inspirerades vi av tyskarna som haft den i sitt hem sedan 1600-talet. Ursprunget till traditionen kan spåras tillbaka till de europeiska ritualerna som firade naturens och grönskans återkomst på våren. I flera kulturer symboliserar trädet livet och styrkan, och används som en symbol för överlevnad under de kalla vintermånaderna.
-
5
Godhet och välgörenhet
Julafton är inte bara en tid för att fira och umgås, det är även en tid som påminner oss om vikten av medkänsla och välgörenhet. Många människor strävar efter att göra skillnad genom att öppna sina hjärtan och stödja de behövande. Det kan innebära att donera pengar till välgörenhetsorganisationer som arbetar för hjälpa människor som lever i fattigdom, krig eller behövande barn. Detta andas liv i den värme och godhet som är en central del av julfirandet.
Läs även: Vart kan man lämna julklappar till behövande?
Varför firar man jul den 24:e december i Sverige?
I den katolska traditionen i Sverige, när vi följde den katolska läran, var det vanligt att fasta före julafton, enda fram till den 24:e december. Den sista dagen av fastan, julafton, markerade början på julhögtiden. På denna dag åt man en enklare måltid som bröt fastan och som påbörjade festligheterna.När Sverige sedan övergick till protestantism försvann julfastan och istället för att vänta till dagen efter julafton för att äta den traditionella festmåltiden, så började man äta den redan på julaftonskvällen. Denna förändring innebar att julafton blev den centrala dagen för firandet och vi har sedan dess fortsatt att fira jul den 24:e december.
Varför kallas det julklappar?
Ordet “klapp” har funnits med sedan långt tillbaka och lever fortfarande kvar i vår moderna tid, trots att traditionen kring julklappar har förändrats genom åren. Förr i tiden var julklapparna något helt annat än de fina inslagna paket vi ser idag, det var snarare som små skämt och hyss.
Att ge bort en julklapp var en form av bus och överraskning. Istället för att stressköpa en sista minuten presenten till avlägsna släktingar, handlade det om att sprida glädje på ett lite annorlunda sätt. Man klappade på någons dörr och kastade sedan in en gåva i form av en liten figur eller ett vedträ. Oftast följdes gåvan av en liten lapp med ett rim som förklarade buset.
Det var denna lekfulla tradition som ledde till att gåvan fick sitt namn - julklapp. Idag har traditionen förändrats och vi ger sällan bort gåvorna anonymt, eller kastar in dem i någons hem. Istället har det blivit mer personliga julklappar, som är inslaget i vackert presentpapper.
Läs även: Hur slår man in julklappar?
Sammanfattningsvis har julafton funnits med oss i flera århundraden och firandet har förändrats över tid. Alla familjer har sina egna traditioner, oavsett om man är religiös eller ej, men det som vi alla har gemensamt är vikten av att vara tillsammans och sprida omtanke och kärlek till varandra.